Onsdagsklubben och Gunnar Ardelius

I kväll var det dags för kulturkväll igen - 1 månad går verkligen fort!
Gunnar Ardelius, som jag sett på Babel, var på besök och berättade om sin 4:e bok, men den första för en vuxen publik. Tidigare har han skrivit 3 ungdomsböcker, varav en blivit August-nominerad. Tydligen har de sålt väldigt bra och blivit översatta till flera språk.
Men nu pratade han om sin nya bok, som utgår från hans egen familjs historia, där farfar jobbade på Lamco i Liberia. Skriver också om hur det är att leva med en psykiskt sjuk person, hans far hade ett par olika diagnoser, och detta speglade sig tydligen också i boken.
I boken åker en svensk familj ner, där pappan har ett jobb på Lamco, medan mamman blir hemmafru, egentligen är hon den mest begåvade, men som tiderna är, så blir hon medföljare. Sonen i tonåren blir god vän med en inhemsk pojke och det bidrar också till de konflikter som dyker upp i boken. Alla tre har olösta konflikter, sorg och ilska som kommer fram under tiden där nere.
Han var mycket intressant och hade ett sätt att berätta om sig och familjen och sina böcker och var de kommer ifrån, som var jättebra. Annorlunda än många av de andra som varit, han var mer återhållsam, berättade inte lika mycket privat. Fast det kanske snarare beror på att han är yngre, 30 år, vilket man inte fick intryck av i Babel.
Tyvärr så var det en ovanligt dåligt besökt kväll, bara ca 15-20 st. Det såg riktigt fjuttigt ut när vi kom in och det inte var mer än 2 rader uppställda. Det kan ju vara upp till 50 st. Men de som inte kom, missade något mycket bra.

Shoppingdag i Linköping

I dag har jag varit i Linköping och gått i affärer och haft det mysigt. Faktiskt så gick tiden så fort, att jag kände att jag kunnat stanna kvar till nästa tåg för att gå i ännu fler. Blev en del handlat, och tungt var det, så det var skönt att sätta sig på tåget vid ½2. Stötte dessutom på en sommargranne, så jag hade sällskap - trevligt!
Joy - där köpte jag flera t-shirts och piketröjor till sommaren. Hade storstädning bland mina toppar i helgen och det var ganska många som slängdes, eftersom de var inte fräscha längre. Var på Flash och Rabalder, men tyvärr hittade jag inget på någondera ställe. Flera olika väskaffärer och i en hittade jag en ny svart ryggsäckshandväska, som förhoppningsvis håller längre än den jag har nu samt en mindre, men större än min nuvarande handväska - att ha på Rebecca.
Body shop och Yves Rocher besöktes också och det var dessa inköp som var tunga. Dessutom hittade jag äntligen ett ställe som säljer Maria Nila hårvårdsprodukter, så jag kunde få en ny gele. Den nya från Oreal som jag köpte hos min frissa var inte bra.
Var även i ett par tygaffärer och tittade men hittade inget passande tyg till mina bokstäver, så det får väl bli en tur till Vimmerby.
Käkade pasta med räkor till lunch, mycket gott och rejäl smak! Det kan man ju annars bli besviken på.

Vi läser nr 2/2012

Vi läser, en jättebra tidning, som jag prenumererar på. När jag har läst den så går den vidare till min arbetskamrat och läsekompis, R.
I detta nummer kunde man läsa om Carl-Johan Vallgren och hans författande, hans senaste bok "Havsmannen" som jag inte alls har någon längtan efter. Inleds tydligen med en sällsynt vidrig misshantering av katt, och även om det kanske passar för historien, så diskvalificerar det genast boken för mig.
Dessutom om Jessica Gedin som ny programledare för Babel. Har sett de första programmen, och tycker att hon klarar det bra. Sen har kanske inte allt varit till mitt intresse, men så kan det ju vara.
En artikel om Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, som skrivit Cirkeln, en bok som blivit jättepoppis, mest bland unga tror jag. Handlar om ett antal tjejer i 15-18 års åldern i en halvstor by/ort på landet, där de upptäcker att de är häxor, och måste hjälpa till och rädda världen. Inget för mig dock.
Sen en artikel om boksamlande. Det finns en bok utgiven "Living with books" där författarna besökt olika boksamlare och med bilder på deras bibliotek, sorterade efter färg eller ämne eller... Den skulle vara kul att läsa/bläddra i, men den lär nog ej komma till biblioteket.

"Huset vid havets slut" av Elly Griffiths

Tredje boken om rättsarkeolog Ruth Galloway, som precis börjat jobba efter föräldraledigheten. En oväntad upptäckt när man karlägger kusterosionen vid en by i Norfolk. I en djup klippskreva hittas skelettdelar begravda i sanden. Det visar sig att benen är från 40-talet och att det rör sig om sex män som kallblodigt skjutits ihjäl.
Få personer som var med på den tiden lever fortfarande och när två av dem hastigt dör, så börjar kommissarie Harry Nelson misstänka att det inte är en naturlig död. Spännande och mysig atmosfär, med relationen mellan RG och HN som ytterligare ett moment i boken. När/om kommer hans fru Michele att upptäcka att HN är far till RG's nyfödda dotter, efter ett one-night stand i första boken.
Boken slutar med en namngivningsceremoni för dottern och tydligen börjar M bli misstänksam. Det kommer att bli spännande att följa i nästa bok. Deckargåtan var spännande och hade långa tentakler från dåtid till nutid, och som vanligt så råkar RG ut för att nästan mördas av den skyldige. Men varför måste alltid mördare berätta vad som hänt, vad han tänkt etc. Visserligen bra för boken, men idiotiskt för det innebär alltid att han inte hinner mörda huvudpersonen. Är en person i verkligheten så saktfärdig?

Gamla minnen och besvikelse: Fantasia

För ca 30 år sen var jag och några kompisar på bio i Uppsala och såg Fantasia av Walt Disney. Tecknade figurer, bilder, färger, symboler som rörde sig i takt med klassisk musik. Väldigt vackert och härligt, som jag mindes det. Och nu upptäckte jag plötsligt att den fanns att köpa på DVD, då var jag ju bara tvungen att göra det.
Men som vanligt med minnen som man håller högt så ska man ju inte försöka återbesöka dem, ty man kan ju bara bli besviken! Det var vackert och bilderna passade otroligt bra ihop med musiken, men eftersom jag hade såna förväntningar på det hela, så kunde det ju aldrig leva upp till vad jag förväntade mig. Men jag får ta och se om den och då kanske det hela blir annorlunda.
7 stycken, Toccata och fuga i D-moll av Bach med färg och form. Nötknäpparsviten av Tchaikovsky med feer, fåglar, fiskar, blommor och svampar som följer årstiderna från sommar över höst till vintern. Trollkarlens lärling av Paul Dukas, där Musse Pigg försöker sig på mästarens trick och inte kan kontrollera dem, utan kvasten hämtar vatten utan ände. Våroffer av Stravinsky, där jordens utveckling från små encelliga saker till dinosaurierna och deras utdöende visas. Pastoralsymfonin av Beethoven, med varelser från den grekiska mytologin, kentaurer, Bacchus med sitt festande, där Zeus griper in och skickar blixtar på dem. Timmarnas vals av Pontichelli, där olika djur dansar, bl a strutsar, krokodiler, elefanter och flodhästar. Natt på Blåkulla av Mussorgsky och Ave Maria av Schubert, avslutar det hela. Onda andar dansar runt tills de drivs på flykten av seren musik och en rad kåpklädda munkar vandrar i lyktors sken till en klosterruin.
Nu när jag skriver det hela känns det spännande igen, så jag måste se om det för att se/höra det hela. I går stördes upplevelsen av att nuets upplevelse inte var så stark som mina minnen.

Vårstädning

I dag har jag haft ännu en neddragningsdag, och varit hemma och grejat. Promenad, läsning, stickning och sen satt jag i ett par timmar och läste om "unit cost", hur man räknar detta i den nya koncernen vi numer ingår i. Och det var ju inte världens mest upplyftande läsning - nog ingen större skillnad mot idag i det stora hela. Men i de små detaljerna, och det är ju där som det kommer att bli problematiskt att få ihop det hela.

Så när jag hade gjort det, kände jag att jag behövde göra något som kändes mer rejält. Så då gick jag ut och skurade av cykeln. Min fina Crescent, som jag haft i 12-13 år. Den är jättebra, och fram för allt tycker jag om ramen. Men den ser inte längre ut så, utan man har gjort den lägre, och inte lika snygg. Dessutom är ramen i aluminum, vilket innebär att den är lätt.

Eftersom jag i stort sett cyklar året om, och den numer står ute - även om det finns ett tak över cykelstället, så blir den ju smutsig. Men nu är den vårfin - så jag kan med gott samvete cykla!

Rebecka-lunch och lotterivinst

Idag var vi på lunch hos Rebecka-logen, och det var lite kul att möta damer i mer vardaglig klädsel. Inte den svarta ensemblen, som man har på loge-kvällarna. Har ju inte varit på alltför många sammankomster än, men börjar känna igen folk, och det är ju kul. Sen är det ju bra att gå med R, som varit med länge, och känner mycket folk.
Paj, sallad, bröd och kaffe. Prat och diskussioner under lunchen, och sen hade de också sålt lotter.
Överskottet från dessa lotter går till inköp av "Oddbjörnar" som ges till räddningstjänsten, att använda till små barn vid olyckor eller andra händelser, när de behöver tröst.
Vinsterna bestod av bordsdekorationerna, och jag hade sån tur att jag vann 2 gånger. Man fick välja på det som fanns, och båda gångerna hade jag sån tur att det fanns kryddväxter! Blommorna tror jag inte att jag skulle ha klarat av, men rosmarin och citrontimjan planterar jag ut i kryddlandet vid stugan. Så de kommer väl till pass.

Hornborgasjön

I går var vi på utfärd med Tjust Fågelklubb till Hornborgasjön för att titta på tranor och andra fåglar. Vi möttes vid Hermanstorp vid 05.50 för att samordna transport och det ledde till att jag och G åkte i minibussen, eftersom G och B kunder turas om att köra. Det var en mängd tanter som var med på resan, så vi var 2 bilar och 1 minibuss, totalt 15 personer. Framme vid Hornborgasjön och Trandansen strax före 10. Vi började med fika och sen tittade vi på tranor, sångsvanar, tofsvipa, diverse änder i drygt 2 timmar. Det var faktiskt riktigt kul, även om antalet tranor tyvärr var en besvikelse - bara ca 4.000 st. Men tydligen hade det varit något som stört dem dagen innan och många gav sig iväg. Annars har det ju under våren varit väldigt många, och t o m rekord på 26.000 tranor en dag. Men eftersom våren varit tidig så har ju många dragit vidare.

På väg till H-sjön lyssnade vi på naturmorgon som sändes därifrån och det var riktigt intressant. Synd bara att det går mellan 06.15-07.55 på lördagmornar, man är ju inte alltid uppe den tiden.

Mötte även en arbetskamrat som var där med några väninnor.

Därefter åkte vi till Utloppet, där vi bl a såg gråhakedopping, men den svarthalsade doppingen lyste med sin frånvaro. Tydligen är den ganska ovanlig, och finns bara på några få ställen, varav här är en. Men den ville inte komma fram, även om B trodde att han såg den bland gamla träd och bråte, men det var nog mer önsketänkande än verklighet.

Sen sista stoppet, Naturum på östsidan, där vi såg en massa fåglar, men inga nyheter. Däremot såg och hörde vi grodor, och det var lite kul.

Sen hemfärd, där vi stannade till i Abborravik för att äta. Vi var ju tvungna att få lite riktig mat i oss, men vi var bara 3 som åt. De andra verkade köra på sin medhavda matsäck, mackor och frukt.

Hemma vid 20-tiden. Det var en riktigt trevlig dag. Mycket bättre än jag hade trott, för det kändes inte så intressant innan. Men det var kul med fåglar, och med de andra som har mycket kunskap, och då fick ju även G visa att han kan, och kunde diskutera med folk. Och det bästa av allt - fint väder. Solen sken hela tiden vid H-sjön, och det var först på hemvägen som det började regna lite grand, men annars en kanondag.

Men det vi kände är ju att till ett annat år kan man ju åka på egen hand, för det var inte svårt att hitta i och med att allt var väl skyltat och bra med parkering etc. Vid Trandansen hade man parkeringsautomat, men det visade sig att de pengarna går till maten som läggs ut till tranorna, och då känns det ju bra att betala!

"Än en gång" av Diane Keaton

En memoarbok, där DK skriver dels om sitt eget liv, men även med bitar ur sin mammas dagböcker. När hon gick bort hittade de närmare 100-tal dagböcker/klippböcker, där mamman skrivit om allt möjligt i sitt liv.
Intressant med DKs liv, men just att det finns med delar från hennes mamma där hon skriver om samma händelse, men ur en annan synvinkel är mycket bra.
Skriver om hur det gått med skådespelandet, hennes romanser med Woody Allen, Warren Beauty and Al Pacino, ingen som det blev något med. Hur hon vid dryga 50 års ålder adopterar 2 barn över några år, och hur hennes liv är nu.
Mycket bra och välskriven bok, lättläst och intressant.

"Midnatt i Paris" av Woody Allen

Har idag tittat på denna film, som jag första gången såg halvdant på planet till Minneapolis i september. Tyckte att den var bra, men kände att jag ville se den i sin helhet, så det var värt att köpa den tyckte jag.
Och den var jättehärlig, en massa fina Paris-vyer, både såna man känner igen "att där har jag varit" och såna som man känner igen även fast man inte varit precis där.
En amerikansk författare kommer med fästmö, hennes föräldrar och sen dyker några bekanta upp också. Det visar sig att han och tjejen inte ser saker riktigt på samma sätt, och han vandrar i Paris-natten och hamnar där i en bil som tar honom till 20-talets Paris, där han möter Hemingway, Dali, Picasso, Fitzgeralds, Stein etc. Möter Adriana, en tjej som han blir förtjust i, men som hon längtar till sekelskiftets Paris, och dit kommer hon och stannar kvar. En mysig film, med de olika personerna som spelas av porträttlika skådisar (till utseendet eller till sättet). Sen är det ju kul när besserwisser-bekanten kan få på tafsen när författaren kan uttala sig om företeelser som han upplevt i nattens 20-tal.
Vad man blir sugen på att åka till Paris igen. Det fanns även med en sekvens i slutet av filmen som utspelar sig på en bro, Pont Alexandre III. Mycket sevärd, både för Parisbilderna och för kulturpersonligheterna från 20-talet.

"Den femte årstiden" av Mons Kallentoft

Nästa bok jag läst var denna, och jag är väldigt kluven till honom. Har läst de första fyra och ömsom vin, ömsom vatten skulle jag säga. Huvudpersonen Malin Fors, hon kanske är mänsklig, men jag retar mig på henne, velig och dum och ska nödvändigtvis ge sig iväg ensam till ett ensligt hus där troligen mördaren finns. Skulle man verkligen göra så i verkliga livet? Man ser väl till att man har back-up!
Ett flertal kvinnor som skändats på det mest horribla sätt dyker upp i olika delar av landet. Detta har skett under en lång tid och plötsligt så av en slump sätter MF dessa i samband med en person som hon inte kunnat glömma, som sitter stum på ett sjukhus efter att i bok nr 1 ha råkat illa ut.
När hon börjar nysta i det hela så har det förgreningar upp i samhällets topp och det blir farligt och svårt.
Men jag har svårt för hans sätt att skriva med tankar från mordoffren och rörigt med tankar och idéer. Hans böcker har sålts i miljoner och översatts till 21 språk. Kan jag inte förstå. Det finns mycket bättre deckare att läsa. Han var ju här på bokkvällen i oktober 2010, och gjorde inget vidare intryck, och det stämmer med hans böcker.

"Döden löser alla problem" av Reginald Hill

Kriminalintendent Andy Dalziel vilar upp sig på konvalescenthem efter att han skadats i en explosion. I badorten Sandytown, där träffar han den unga psykologen Charlotte Heywood och har hunnit bli vänner när det börjar hända saker i stan. Den rika lady Daphne Denham styr staden och släktingar med järnhand och hittas mördad. Kriminalöverkommissarie Peter Pascoe tillkallas för att lösa brottet, och AD och CH bidrar på sitt sätt. Har på gång att skapa en modern kurort med alternativa terapier, vilket också skapar missämja. Finns många misstänkta och fler mord inträffar.
Mycket bra bok, det som var kul var att delar var skrivna av CH i form av mail till hennes syster utomlands, och andra var AD som pratade med en bandspelare, för att påskynda hans tillfrisknande. Sen var det också emellanåt "vanlig" berättelse. Men detta gjorde ju att man fick se händelser från olika synvinklar, och olika människorv var med om olika saker.
Sen var brottshistorien ganska bra också, fast egentligen spelar det ju inte så stor roll vem som är mördaren, bara man får ett avslut, och det helst inte är ngn som man fattat sympati för.

Påsk

Så har då påskhelgen kommit och snart gått. Det är otroligt vad fort 4 dagars ledighet går. Det som varit skönt är att vi både träffat släkt och haft lugn och ro.
Långfredagen åkte vi till Nyköping och träffade mina närmaste, mamma och min bror med sin familj. Den börjar ju bli ganska stor nu, och större ska den bli. Visste ju att min yngsta brorsdotter ska få barn i juni, men det visade sig också att min brorson får sitt andra barn i oktober. Fara att det blir på hans födelsedag- kanske inte är det roligaste. Sen gifter sig min äldsta brorsdotter i maj och då skaffar väl snart de barn också. Som jag sa till mamma "nästa år blir det riktigt trångt med alla när vi ses". Men det är ju roligt att träffas och kul att det verka funka med barn och allt därtill.
Snö på långfredagsnatten och fortfarande lite i luften på påskaftons morron. Men sen slutade det, och på eftermiddagen kom G's barn med familjer - totalt 12 personer. Påskbuffé och sen gjorde vi 11 st påskpåsare. Vi har bortrationaliserat äggen - det blir för dyrt. 10 påsar utdelade här och sen skickade vi med 1 till M som var hos en kompis i Blekinge.
Påskdag och annandag har vi haft för oss själva, och det har inneburit vandring både i går och idag, ca 2 tim varje dag, i skog, vid hav och i blåst. Men härligt! Man behöver såna lugna dagar för att orka med vardagens stress och krav, så förhoppningsvis är man nu i form för kommande vecka.

Böcker lästa under mars

15 - "The teaberry strangler" av Laura Childs
16 - "De vilseförda" av Kate Atkinson
17 - "Mörkrets alla färger" av Peter Robinson
18 - "Cat of the century" av Rita Mae Brown
19 - "Från min loge på Dramaten" av Börje Ahlstedt och Lena Katarina Swanberg
20 - "Äppelkyrkogården" av Anna Bovaller
21 - "Pojken som slutade gråta" av Ninni Schulman
22 - "Flugfällan" av Fredrik Sjöberg
23 - "The calling of the grave" av simon Beckett

"The calling of the grave" av Simon Beckett

För 8 år sen deltog rättsexperten Dr David Hunter i sökandet på Dartmoor-heden efter flera av Jerome Monks offer, efter att en grav hittats. Det hela blev ett fiasko, och eftersom JM återfanns i fängelse avtog sökandet successivt.
Nu har JM rymt och verkar vara ute efter alla som deltog i den dagens sökande. Allteftersom han verkar närma sig DH och Sophie som har återfått kontakten med, visar det sig att inget är vad man tror.
Riktigt spännande, kändes inte helt verklig med JM's beteende nere i gruvgångarna, men bra.
Hade på känn att det var ngt skumt med Terry Connors, och han var ju mycket riktigt inblandad i mycket skumma saker. Fick även mera info om vad om hände när DH's fru och dotter dog. I den tidigare boken jag läst, nämndes bara att han haft och att de dött, inget mer.
Sen var faktiskt slutet riktigt bra, inte vad man förväntat sig och det är ju alltid kul, när man blir överraskad.

"Flugfällan" av Fredrik Sjöberg

En bok med essäer som på något sätt revolverar kring René Malaise, svensk entomolog, upptäcksresande och uppfinnare av flugfällan, malaisen. Medan FS berättar i korta bilder om sitt liv, hur han hamnade på ön, infångande av flugor och livet i allmänhet; så får vi oss också till livs en mängd information om RM.

Han levde 1892-1978 och var flera år i Kamtjatka och Ryssland, där han överlevde på ingenting och samlade in en mängd saker till Naturhistoriska muséet, vilket han även gjort i Burma och på andra ställen.

En mycket bra bok, intressant och lättläst. Texten verkligen flyter fram.

FS var på Onsdagsklubben i höstas och gjorde ett starkt intryck och nu när jag läst den första av hans böcker, så känner jag att jag måste läsa även de andra. Där lär man sig mer om ngn annan bortglömd person, och det är ju spännande i sig.

"Pojken som slutade gråta" av Ninni Schulman

Ännu en författare som varit på Onsdagsklubben och gjorde ett starkt intryck. Men här har hon lyckats att skriva en riktigt bra deckare, bok nr 2 i serien om journalist Marianne och poliserna Christer och Petra. Utspelar sig i Hagfors och det är ju lite kul med en ny plats.
Nu händer det flera mordbränder, härjar en pyroman? M blir som i första boken personligt inblandad och på slutet är hon nära att själv brinna inne. För naturtligtvis visar det sig så småningom att alla bränderna hänger ihop och att det finns något gemensamt mellan de personer som dör. Fast det är inte glasklart från början.
Riktigt bra, och kul med bilderna från personernas personliga liv och vad som händer där. Skriver lättläst och innehållsrikt. Ska bli spännande att läsa nästa bok - för visst måste det komma en till, så man får veta vad som händer personerna.

"Äppelkyrkogården" av Anna Bovaller

Detta är tredje boken om advokat Petra Wester. I den här åker hon till Ungern för ett hemligt avtal som bara ska skrivas under - hon har inte all information, men tar med tonårsdottern Martina och har sitt nya biträde, Kristina, med ungerska rötter som tolk och assistent. väl i Budapest så försvinner dottern och det visar sig att några vill ha information om hennes uppdrag.
Dessutom finns vissa kopplingar till Ungern 1956, och gamla äppelodlingar på Österlen.
Tyvärr tyckte jag att det var överkonstruerat, inte speciellt intressant kriminalgåta och lite konstig även. Inte någon höjdare, det enda som var intressant var att man fick mer inblick i hennes privatliv och pappan till dottern.
Jag gillande inte bok nr 1, men tvåan tyckte jag om, men inte den här. Så man får väl säga att hon skriver ojämnt. Synd, för hon var ju fascinerande när hon var och pratade på Onsdagsklubben.