Julen 2011.

Vad fort julen gick i år, svich, så var den förbi. Men eftersom det bara var 3 dagar, och något man skulle göra varje dag, så är det ju inte så konstigt.
Julafton firades tillsammans med barnen med familjer, som sen skulle vidare till andra ställen. Så mat, julklappar och fika på ca 3½ timme gör att man är ganska mör när de åkt. Som vanligt roligt, men jobbigt.
Kvällen tillbringades hos G's syster m fl, där vi bl a hade julklappshasard. Som vanligt får man nästan säga, så gick vi back, men vi fick i alla fall med oss en flaska vin (och en toarulle - den var ju roligast för omgivningen).
Juldag kom min familj ner från Nyköping och det var jätteroligt, även mamma verkade nöjd, även om hon säkert blev jättetrött efter allt firande.
Annandagen träffas G's syskon, så då var vi iväg igen. Trevligt, men tröttande.

Här är min julkrubba, som jag virkade för säkert 30 år sen till morfar och mormor och sen fick tillbaka när de gick bort. Det är ju nästan amigurumi-känsla på den!

Hundens och kattens dagböcker

Något att reflektera över kanske:

HUNDENS DAGBOK

07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!

08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!

12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!

14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!

15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!

16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!

17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!

18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!

22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK

783:e dagen i fångenskap. Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.

Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj.

Kom ihåg: lägg en på deras säng. Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta.

Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias…

Keops

Måste ju visa anledningen till namnet på denna blogg. Vår katt Keops Jamlund, som är en snart 10-årig huskatt (med lite norsk skogskatt i sig). Den som regerar vårt hushåll. Vi släpper ut och in honom, även mitt i nätterna, och ger mat och gosar och flyttar på oss om vi råkar sitta där han vill vara. Men det är ju precis som det är med en katt, de har ju tjänare, inte hussar och mattar.

Här ligger han och vilar ute vid sommarstugan, där han trivs och har ett eget revir utan rivaler. Mösspopulationen darrar när sommaren kommer, det brukar vara en radikal minskning av den under tiden vi är där.

Julpyssel

Trots att tiden bara flyger iväg så har jag faktiskt gjort lite julpyssel. Först och främst för en dryg månad sen så lyckades jag sy en ny adventsgardin till dörren. Tyget köpte jag efter förra julen när det varit rea. Det gör ju inget att det inte är årets för det blir ju tidlöst i alla fall.

Sen har jag även i år gjort en krans till dörren. Vi fick tag i riktigt kraftigt och grönt lingonris, antagligen eftersom hösten varit så varm. Men det innebar ju verkligen att kransen blev riktigt fin och kraftig.

Och sist, men inte minst har vi bakat en hel del, lussekatter, kokta kringlor, struvor och likörtoppar.

Rosor i december

Ur led är tiden kan man verkligen säga. Denna blommande ros har vi i vår rabatt idag den 11 december, och det är ju inte helt normalt. Det är en Astrid Lindgren, som vi planterade i våras, men tyvärr får vi inte njuta av den mera, eftersom man ska göra om våra altaner.
I samband med detta tas rabatterna bort, eftersom det är alltför många som inte sköter dem, och det är alltför jobbigt att klippa gräset. Jag tycker ju att bor man i detta område med altan och rabatt, så borde det ingå att ta hand om rabatterna. Men tyvärr finns alltför många som anser att det är hyresvärdens sak.
Så vi blir av med rabatterna, och dessutom blir katten av med buskar och grönska att smyga i. Så det är jättetråkigt, men som vanligt så är det några få som förstör för alla..

Julbord med jobbet

I kväll har vårt fikagäng, dvs avdelningarna ekonomi, reception,data och personal, varit på restaurangskolan och ätit julbord. Det som är så bra med dem, är att det finns mycket spännande och annorlunda smaker i småportioner, vilket innebär att man kan smaka på många saker utan att bli knölmätt. Sen underskattar man alltid hur mycket man äter, så att man hamnar i paltkoma, trots alla goda föresatser.

Men en god och trevlig kväll, med några extra personer, A's man och dotter, kom in på ett hörn och hamnade vid vårt bord. Kändes lite konstigt, men var faktiskt riktigt trevligt.

Trots att det inte var mycket alkohol eller blev sent, så känns det ändå skönt att det är fredag i morron, och sen ledigt i 2 dagar (eller i alla fall från jobbet).

Thomas Sabo visning

I kväll har det varit Thomas Sabo visning på guldsmeden. Eftersom jag har handlat mycket av de smyckena var jag inbjuden på VIP-kväll. Detta innebar att vi bjöds på lite dryck och tilltugg medan vi tittade på alla de varor som representanten från TS hade med sig. De har ju mycket på guldsmeden också, men naturligtvis inte allting.

Det enda var att det blev nästan lite överväldigande, för det fanns så väldigt mycket. Jag har ju både berlocker, flera armband, halskedja med mellandel och flera stora hängen. Och just ja, dessutom en ring. Så egentligen behöver jag inte några fler saker från TS, men det är ju alltid kul att titta. Dessbättre får man väl säga, så hittade jag inte något särskilt som jag kände att jag absolut måste ha. Så inga dyra stora hängen, utan bara en mellandel och en berlock med katt på pärla.

Egentligen är jag ju ute efter något som kan symbolisera handarbete på något sätt, eftersom berlockerna på mitt armband står för olika delar av mig. Men det tycks vara omöjligt att hitta.

Beaujolais Nouveau

I går testade vi årets Beaujolais Nouveau, vi är lite sena, för den släpps ju 3:e torsdagen i november. Men tiden har sprungit iväg för oss i höst, så det blev först nu.

Kan dock sägas att den var ingen höjdare. Nu är ju BN aldrig så märkvärdig i och med att det är årets skörd, men den brukar kunna vara bättre än så här. Vi tog lite som matlagningsvin och då var det inte gott. Men den ändrade karaktär tillsammans med mat, fläskfile, klyftpotatis och hemgjord champinjonsås. Det fungerade jättebra i hop, så därmed blev det inte så dåligt som vi först tyckte.

Men vad det har ändrats från början av 90-talet, när jag arbetade på ett franskt företag i Stockholm. Vi hängde på låset hos Systembolaget när BN släpptes och sen testade vi dem tillsammans efter jobbet. Det var en stor grej på den tiden, men jag antar att tiderna förändrats, så att det inte längre är intressant. Men jag har ju fortfarande denna nostalgiska känsla kvar för BN, så därför vill man ju gärna testa varje år. Även om det naturligtvis finns mycket bättre alternativ.

Pussel = avkoppling

Jag har börjat lägga pussel, och det är verkligen avkopplande. Man kopplar bort alla tankar på jobb och annat som stressar en. Allt man kan tänka på är var finns denna bit, eller vart hör denna brun-röda bit som inte verkar passa in någonstans.

När min familj var nere på besök på Allhelgona, så hade mamma (på min förfrågan) med sig en hel sopsäck fylld med pussel. När hon flyttade in till stan, så packades de pussel hon skulle spara på det viset. Så nu har jag en säck med em 15 pussel i varierande utförande och storlek, dock max 1.500 bitar.

Bilden visar dock ett pussel som jag lånat av en arbetskamrat. De har i flera års tid köpt pussel från WWF med ett runt djurmotiv. I år köpte jag också ett, och sen kom vi att pratat om detta, så nu har jag möjlighet att låna ett 10-tal där också. Än så länge har jag nöjt mig med 4 st - man måste ju variera sig lite.

Hardangersöm

Har äntligen gjort färdigt min duk med hardangersöm, som jag hållit på med säkert i 5-6 år, om inte mer. Köpte denna på en marknad för att jag ville testa att sy hardanger, och här är resultatet.

Den blev faktiskt riktigt fin, vilket man inte kände medan man höll på. Först var det ju mest plattsöm och langettsöm och det var ju ingen konst. Det svåra var ju att klippa hålen innan man började sy runt dessa.

Klippte bara av tråden på ett ställe, som jag fick laga, men det blev bra, så det syns inte alls. Kul att sy, men som med allt handarbete man gör - vad ska man göra med det? Så det blir nog ingen mer hardanger för mig, utan jag håller mig till mina räknade korsstygn.

Souvenir från USA

I september var jag en vecka i S:t Paul för jobbet, utbildning hela dagarna och ett par kvällar hade de planerat utfärder. Ena gången till Mall of America och nästa till en outlet village ca 1 timmes bilfärd. Kändes lite lustigt att det man ska göra i USA utanför jobbet är att shoppa.

Fanns ju mycket att se, men lyckades inte hitta speciellt mycket - utom duschcreme. Jag är ju väldigt förtjust i olika sorters duschcremer - har ett helt upplag hemma. Detta var en butik "Bath and Body Works" som definitivt inte finns i Sverige. Så tag 5, betala för 3 innebar att jag släpade hem dessa flaskor. Som är enormt dryga, har f n börjat på den första och efter 3 veckor har jag bara kommit ner till hälften. De är verkligen ekonomiska, men eftersom jag gillar att byta, så är det lite tråkigt.

Uppesittarkväll på Bokia

I går var vi på sista Onsdagsklubben för året på vår lokala bokhandel. Ungefär en gång i månaden har de en sammankomst med en eller flera författare som presenterar sig, sitt skrivande och oftast sin nyutkomna bok. Det har hållit på i ca 1 år, och är en jättehärlig upplevelse. Man känner sig verkligen upplivad när man går därifrån.

Men i går var det inga författare utan 2 representanter från bokförlaget Bonniers, som pratade om barn- och ungdomsböcker samt vuxenböcker. Intressant och kul, även om på vuxensidan var det ju inga nyheter, men det är kul ändå. Barnsidan var ju nästan bara författare som man aldrig hört talas om, men eftersom jag tänkte mig något till mitt syskonbarnbarn Sixten, drygt 2 år, var det bra.

Hittade inte bara en bok till honom, utan även något till mig själv. Ett stort verk om Povel Ramel samt nästa bok i Janet Evanovich nummer serie, deckaren " Sizzling Sixteen".

Dessutom fick vi en röd Bokia-kasse med oss hem, en goody bag med lite av varje. Bl annat detta anteckningsblock, som var specialdesignat för onsdagsklubben av Hultgren by Wall. Jättetrevligt. Man får bara hoppas att bokhandeln kommer att överleva, för den är ett andningshål i tillvaron.